Lite sol är nyttigt även för barn men för mycket sol kan ge soleksem. Det är en reaktion mot solens UV-strålning.

Solbränd eller soleksem?

Har du blivit solbränd blir huden röd, varm och svider, ibland kan det även bildas blåsor. Soleksem ser liknande ut med rodnad och små blåsor men det kliar också.

Soleksem är en allergisk reaktion som forskare ännu inte vet riktigt varför den inträffar. Det kan vara att strålning från solen förändrar proteiner i huden som immunförsvaret sen uppfattar som främmande. Då attackerar immunförsvaret och orsakar en inflammation i huden som är eksem. Det finns ingen forskning som tyder på att soleksem ökar risken för hudcancer men har du fått soleksem en gång ökar risken att det kommer hända igen nästa sommar.

Soleksem drabbar omkring 15% av svenskar och är vanligare under våren och tidig sommar när huden är speciellt känslig för solljus efter en lång vinter. Dessutom är ljushyade speciellt känsliga. Eksem kan uppstå var som helst på kroppen men är vanligare i ansiktet, på armar och på bröstet.

Behandling

Vid solbränna och soleksem är det bra att avstå från att sola några dagar så att huden får läka. Återfuktande hudlotion och en svalkande dusch kan också dämpa sveda. Vid soleksem fungerar hydrokortisonkräm bättre som finns att köpa receptfritt på apotek. Det fungerar anti-inflammatoriskt och lindrar symptomen på huden. Gör det mycket ont kan värktabletter också hjälpa. Du bör kontakta vård om området på huden som är skadat och har smärtsamma blåsor är större än en handflata.

Så skyddar du dig och dina barn

Barn under 1 år    Undvik att sola barnen när de är så små, använd heltäckande kläder, solhatt och vistas i skuggan.

Barn över 1 år    Var speciellt försiktig att vistas i solen mitt på dagen, mellan 11 och 15 då strålningen är som starkast. Heltäckande kläder, solhatt och solskyddsfaktor över 30 kan användas. Det finns även UV-dräkt för barn som kan ger högt solskydd genom att absorbera farlig strålning utan att skada huden.

Solkrämer

EU-kommissionen ställer höga krav på produkter som ska skydda mot solens strålar. Läkemedelsverket utför dessutom granskningar av de produkter som finns på marknaden för att se till att de håller måtten. Bland annat gäller att solkräm ska skydda mot både UVA och UVB strålning. Dessutom måste producenten göra tester för att visa hur starkt skydd deras solkräm ger. Om de uppger att krämen är vattenresistent måste solskyddet klara upprepade bad.

Solskydd fungerar genom att filtrera bort UV-strålning antingen fysiskt eller kemiskt. Solkräm med zinkoxid eller titandioxid är exempel på fysiska filter där små partiklar reflekterar bort UV-strålning från huden. Kemiska filter fungerar genom att med en kemisk reaktion förändra UV-strålning till ofarlig strålning på huden.

Miljö och hälsa

En del komponenter i kemiska solskydd kan tränga in i huden. De är därför inte rekommenderade för barn under två år då de inte kan bryta ner dessa beståndsdelar lika bra som vuxna.

Läkemedelsverket har förbjudit solskydd som använder zinkoxid då det inte var säkert om de små partiklarna kunde tränga sig in i huden och klumpa sig i blodet. Så sent som i april detta år godkände däremot EU-kommissionen användandet av zinkoxid så det kan komma att ändras i Sverige i framtiden.

Idag ställs inga krav på att solkrämer ska vara miljövänliga. Många ämnen i fysiska och kemiska solskydd är giftiga för vattenlevande organismer. Därför vill Naturskyddsföreningen se en tydligare lagstiftning på både fysiska och kemiska solskydd så att vi kan skydda oss mot solen utan att drabba miljön.

SPF eller UPF?

SPF står för Sun Protection Factor och används oftast för solkrämer. Vilken SPF en kräm har utgår ifrån hur den fungerar på människor. Solkräm med SPF 15 till exempel ska skydda dig i 150 minuter i solen. UPF står för Ultraviolet Protection Factor och är vanligare för att mäta solskydd på kläder. UPF styrka mäts inte på människor utan mäter bara hur mycket strålning tyget släpper igenom. UPF-50 till exempel betyder att tyget släpper igenom en femtiondel av UV-strålarna till huden.